Så hanteras kränkande särbehandling

När någon upplever sig utsatt för kränkande särbehandling är det viktigt att arbetsgivaren tar det på allvar. Här får du tips på hur du kan gå till väga.

Rutiner för hantering av kränkande särbehandling

Alla arbetsgivare ska ha rutiner för hantering av kränkande särbehandling. Det ska det framgå:

  • Till vem arbetstagaren kan vända sig om hen upplever sig utsatt – exempelvis till närmaste chef, högre chef, utsedd kontaktperson på hr och/eller skyddsombud.
  • Vad som händer efter en anmälan är gjord – exempelvis att en utredning genomförs av en opartisk person med rätt kompetens och som de berörda har förtroende för.
  • Hur utsatta snabbt kan få hjälp – exempelvis av chef, hr eller företagshälsovård.

Utredande samtal

När en arbetsgivare får in en anmälan om kränkande särbehandling behöver situationen tas på allvar och skyndsamt undersökas. Det kan innebära att prata med de inblandade och reda ut missförstånd, undersöka bakomliggande konflikter och tydliggöra vad som är ett acceptabelt beteende och hänvisa till arbetsplatsens policy och riktlinjer.

Ditt ansvar är främst att agera snabbt när någon upplever sig utsatt och säkerställa en trygg arbetsmiljö, så att det inträffade inte händer igen.

Det finns inget direkt juridiskt krav på arbetsgivaren att fastställa om händelsen inneburit kränkande särbehandling – du behöver alltså inte själv avgöra om det är kränkande särbehandling enligt lagens mening. Det bör utredas sakligt i en opartisk utredning där alla berörda får komma till tals.

Tänk på att

  • Bemöta personen med omsorg och respekt.
  • Fokusera på beteenden – inte tolkningar.
  • Tänk på att vara opartisk – du vet ännu inte vad som hänt.
  • Undvik att värdera eller ta ställning direkt.
  • Försök inte medla innan du vet vad som hänt.
  • Lyssna lugnt och utan att avbryta.

När opartisk utredning krävs

Enligt 12 § i AFS 2023:1 ska arbetsgivaren genomföra en utredning när det finns tecken på ohälsa eller allvarliga tillbud kopplade till kränkande särbehandling. Det innebär att undersöka, riskbedöma och åtgärda brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Syftet är att förebygga att situationen upprepas genom att identifiera bakomliggande orsaker – inte att peka ut individer eller fördela skuld.

Utredningen ska utföras av en opartisk person som har de berördas förtroende och med relevant kompetens, till exempel från företagshälsovården. Om ärendet rör arbetsrättsliga frågor hanteras dessa separat – utanför själva utredningen.

Du som är utsatt, skyddsombud eller förtroendevald

Är du den som är utsatt eller har du rollen som skyddsombud eller fackligt förtroendevald? Här får du vägledning kring hur du kan agera.

Berätta om du känner dig utsatt​. Arbetsgivare har en skyldighet att förebygga ohälsa på arbetsplatsen och därför är det viktigt att arbetsgivaren får information om att du känner dig utsatt. Vanligtvis rapporteras kränkande särbehandling till närmaste chef.

Gör så här

  • Om du kan – säg ifrån till den som utsätter dig.
  • Dokumentera händelser med tid, plats och situation.
  • Spara mejl, sms, bilder och annat som dokumenterar det som inträffat.
  • Anmäl situationen till din närmsta chef.
  • Om du inte kan vända dig till din närmaste chef kan du vända dig till en annan chef eller en högre chef eller till utsedd kontaktperson på hr.
  • Du kan även kontakta ett fackligt ombud eller ditt skyddsombud för stöd.
  • Rapportera händelsen enligt arbetsplatsens rutiner. Kan vara i ett system för tillbud eller avvikelsehantering, eller i en separat kanal.

Skyddsombudet företräder alla arbetstagare inom sitt skyddsområde när det gäller arbetsmiljöfrågor oavsett deras fackliga tillhörighet. Om frågan rör brister i arbetsmiljön har skyddsombudet en självklar roll eftersom skyddsombudets uppgift är att arbeta för en bra arbetsmiljö och bevaka att det finns skydd mot ohälsa och olycksfall i arbetet. Skyddsombudet deltar vid planering av övergripande frågor som rör arbetsmiljön i det aktuella fallet.

Det här är din roll som skyddsombud

  • Rapportera risker i arbetsmiljön.
  • Delta i dialog med arbetsgivaren om arbetsmiljörisker.
  • Begära åtgärder i arbetsmiljön, enligt arbetsmiljölagen.
  • Följa upp att åtgärderna gav avsedd effekt och faktiskt leder till en bättre arbetsmiljö.
  • Vara ett stöd till den som blir utsatt, om hen vill.
  • Vara med som stödperson vid möten om den som är utsatt vill.
  • Hjälpa till att bevaka att processen går rätt till.

        En medarbetare som är fackligt ansluten kan kontakta sitt fackförbund för stöd och rådgivning. Det gäller både den som känner sig utsatt och den som är utpekad.

        Facket kan då:

        • Ge stöd inför samtal, om den som är utsatt vill.
        • Vara med som stödperson vid möten, om den som är utsatt vill.
        • Hjälpa till att bevaka att processen går rätt till.

        En utredning kan visa att ärendet är av arbetsrättslig karaktär vilket kan resultera i arbetsrättsliga åtgärder. Ta stöd av ditt centrala fackförbund vid behov om en sådan situation uppstår.

        Ta en paus och lyssna

        Vad gör man när någon upplever sig utsatt för kränkande särbehandling på arbetsplatsen? Hur går en utrednings till och vad är bra att tänka på inför och under en utredning. Det berättar forskaren och psykologen i det här poddavsnittet.

        En man sitter framför en mikrofon.

        Hur går en utredning till?

        Forskaren och psykologen Stefan Blomberg pratar om hur en utredning går till.

        Kränkande särbehandling 2026

        Tips på stödmaterial

        Som stöd och hjälp till arbetsgivare har Myndigheten för arbetsmiljökunskap (numer en del av Arbetsmiljöverket) tagit fram riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling. Riktlinjerna innehåller praktiska rekommendationer.

        Riktlinjer för hantering av sociala hälsorisker på arbetet – kränkande särbehandling och mobbning

        Källa: Arbetsmiljöverket