Kränkande särbehandling

Ett aktivt främjande och förebyggande arbete med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön gör det svårare för kränkande särbehandling att få fäste på arbetsplatsen.

Hur kan du bidra till ett schysst bemötande på arbetsplatsen?

Två kvinnor sitter vid ett bord och pratar med varandra.

Vad är kränkande särbehandling?

Kränkande särbehandling är handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att någon ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Det kan ske genom ord, handlingar eller digitalt via mejl, sms eller sociala medier. Både chefer, kollegor och grupper kan stå bakom beteendet.

Kvinna med mobiltelefon, kollegor i bakgrunden, tema påverkansförsök.

En gång kan räcka

En enstaka händelse kan vara kränkande särbehandling. Det krävs ingen upprepning eller maktskillnad mellan parterna – utan det som har betydelse är hur allvarlig handlingen är, vilken effekt den får och hur den upplevs och påverkar den utsatta. Och vad som upplevs som kränkande är individuellt.

Om någon utsätts systematiskt kan det handla om mobbning – en allvarlig form av kränkande särbehandling. Kränkningar kan ta sig många olika uttryck och är ett allvarligt arbetsmiljöproblem som kan leda till psykisk ohälsa.

Här är några exempel på vad det kan handla om:

Utfrysning och exkludering

  • Att medvetet inte bjuda in någon till möten.
  • Att ignorera en kollega.
  • Att systematiskt undanhålla viktig information.

Nedsättande uttryck

  • Att håna någon.
  • Att ge negativa kommentarer.
  • Att sprida rykten eller tala illa om någon bakom ryggen.

Vad är inte kränkande särbehandling

Vad som inte räknas som kränkande särbehandling är ofta en svår gränsdragning och behöver alltid hanteras och utredas med omsorg. Det som inte är kränkande särbehandling i juridisk mening kan ändå vara olämpligt och problematiskt och bör hanteras tidigt och med respekt. Här är exempel på sådant som vanligtvis inte räknas som kränkande särbehandling:

Det är inte automatiskt kränkande särbehandling, utan kan handla om missförstånd som behöver redas ut. Det kan däremot bli kränkande om beteendet blir systematiskt, nedvärderande eller exkluderande.

Så länge det sker sakligt och respektfullt, så ingår det i chefens uppdrag att leda och fördela arbete och påtala när oönskat beteende förekommer.

Arbetsgivarens arbetsledningsrätt är långtgående. I det ingår att fatta beslut om organisering av verksamheten. Sakligt grundade arbetsledningsbeslut är inte kränkande särbehandling – även om de kan upplevas som negativa för grupper eller individer.

Arbetsgivaren har ett ansvar

Vi är varandras arbetsmiljö – alla har ansvar för hur vi bemöter varandra. Medarbetare har också ett ansvar för att rapportera brister och risker i arbetsmiljön. Arbetsgivaren ansvarar dock för att förebygga, uppmärksamma och agera vid kränkande särbehandling. Arbetsgivaren ska:

  • Vara tydlig med att kränkande särbehandling inte är accepterat, exempelvis i en arbetsmiljöpolicy.
  • Förebygga att det uppstår och se till att chefer och arbetsledare har rätt kunskap om hur man arbetar förebyggande.
  • Ha rutiner för hantering av kränkande särbehandling och se till att arbetstagarna känner till dem.

Så hanteras kränkande särbehandling

Läs mer om hur kränkande särbehandling hanteras på arbetsplatsen om någon är utsatt.

Förebygg kränkande särbehandling

Att förebygga kränkande särbehandling handlar om att skapa en arbetsmiljö där alla känner sig trygga, respekterade och inkluderade. Att någon ställs utanför arbetsplatsens gemenskap sker oftast inte över en natt – därför är det viktigt att fånga upp tidiga signaler på att något inte står rätt till. Ju tidigare samarbetsproblem och konflikter hanteras desto större är möjligheten att bryta en negativ situation.

Det förebyggande arbetsmiljöarbetet innebär att identifiera, bedöma, åtgärda och följa upp risker innan de orsakar ohälsa eller problem. Genom att regelbundet undersöka arbetsmiljön i exempelvis  skyddskommitté, samverkansgrupp, medarbetarsamtal, enkäter och arbetsplatsträffar ökar möjligheten att tidigt upptäcka problem.

Ett främjande fokus

Minska risken för kränkande särbehandling genom att arbeta främjande genom:

Genom att prata om bemötande, jargong och arbetsklimat så minskar risken för missförstånd och oönskade beteenden.

Skapa ett arbetsklimat som kännetecknas av omtanke och stöd – från både chef och kollegor. Våra beteenden smittar av sig – både goda och mindre goda. Vänlighet, omsorg och respekt smittar på samma sätt som irritation och nonchalans.

Stäm av arbetsbelastningen i arbetsgruppen löpande. Hög arbetsbelastning och obalans mellan krav och resurser ökar risken för irritation, frustration och konflikter och kan göra att kränkande särbehandling uppstår.

Risken för kränkande särbehandling ökar när det finns brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, exempelvis när roller och ansvar är otydliga. Det är därför viktigt att tydliggöra var och ens uppdrag, roll och ansvar.

Vara uppmärksam på konsekvenser av förändringsarbete och omorganisationer. Förändringar kan ibland medföra en otydlig ansvarsfördelning, ovisshet, oro och positionering mellan medarbetare som kan öka risken för kränkande särbehandling.

Chefer och arbetsledare behöver ha tillräcklig kunskap om hur kränkande särbehandling förebyggs och hanteras. Utbildningsinsatser är viktiga, både individuellt och gemensamt, även för skyddsombud och medarbetare. Ta gärna stöd av externa specialister såsom företagshälsovården.

Då blir kränkande särbehandling diskriminering

Kränkande särbehandling blir diskriminering när missgynnandet eller kränkningen har en koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna.

Diskrimineringsgrunderna är:

  • Etnisk tillhörighet
  • Funktionsnedsättning
  • Kön
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Sexuell läggning

Enligt diskrimineringslagen ska arbetsgivare arbeta förebyggande och med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering genom att löpande undersöka risker, analysera, planera åtgärder och följa upp. Arbetet omfattar fem områden: 1) arbetsförhållanden 2) löner och anställningsvillkor 3) rekrytering och befordran 4) kompetensutveckling och utbildning samt 5) möjlighet att förena arbete och föräldraskap.

Det ska också finnas riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier, främja en jämn könsfördelning och göra en kartläggning av kvinnors och mäns löner.

Diskriminering regleras i diskrimineringslagen (2008:567).

Definitioner av olika begrepp

Vad är skillnaden mellan kränkande särbehandling, mobbning, trakasserier och sexuella trakasserier?  Begreppen är snarlika och kan vara aktuella i en och samma situation. Så här kommer en enkel definition av de olika begreppen.

Handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Kränkande särbehandling regleras i föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2023:2, 2 kap.

En allvarlig form av kränkande särbehandling som riktas mot samma person under en längre tidsperiod. Det ingår också att det råder en obalans i maktförhållandet mellan förövare och offer, där den som mobbar har mer makt än den utsatta personen.

Uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen – etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder. Det är den utsätts  som definierar vad som är oönskat.

Detta är en specifik form av trakasserier som definieras som ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Det kan inkludera ovälkomna beröringar, sexuella anspelningar, eller att visa pornografiskt material. Är en form av diskriminering och är uttryckligen förbjudet enligt diskrimineringslagen.

Ta en paus och lyssna

Vad är skillnaden mellan kränkande särbehandling, mobbning, trakasserier och diskriminering? Hur kan man arbeta förebyggande för att minska risken för kränkande särbehandling? Det reder forskaren och psykologen Stefan Blomberg ut i det här poddavsnitt.

En man sitter framför en mikrofon.

Förebygga kränkande särbehandling

Kränkande särbehandling, mobbning, trakasserier och diskriminering – vad är vad och hur hör det ihop? Det reder forskaren och psykologen Stefan…

Tre tips på gruppaktiviteter

Minska risken för att kränkande särbehandling får fäste på arbetsplatsen genom att prata om det i arbetsgruppen och komma överens om schyssta beteenden.