Kränkande särbehandling
Ett aktivt främjande och förebyggande arbete med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön gör det svårare för kränkande särbehandling att få fäste på arbetsplatsen.
Hur kan du bidra till ett schysst bemötande på arbetsplatsen?
Vad är kränkande särbehandling?
Kränkande särbehandling är handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att någon ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Det kan ske genom ord, handlingar eller digitalt via mejl, sms eller sociala medier. Både chefer, kollegor och grupper kan stå bakom beteendet.
En gång kan räcka
En enstaka händelse kan vara kränkande särbehandling. Det krävs ingen upprepning eller maktskillnad mellan parterna – utan det som har betydelse är hur allvarlig handlingen är, vilken effekt den får och hur den upplevs och påverkar den utsatta. Och vad som upplevs som kränkande är individuellt.
Om någon utsätts systematiskt kan det handla om mobbning – en allvarlig form av kränkande särbehandling. Kränkningar kan ta sig många olika uttryck och är ett allvarligt arbetsmiljöproblem som kan leda till psykisk ohälsa.
Här är några exempel på vad det kan handla om:
Utfrysning och exkludering
- Att medvetet inte bjuda in någon till möten.
- Att ignorera en kollega.
- Att systematiskt undanhålla viktig information.
Nedsättande uttryck
- Att håna någon.
- Att ge negativa kommentarer.
- Att sprida rykten eller tala illa om någon.
Vad är inte kränkande särbehandling?
Vad som inte räknas som kränkande särbehandling är ofta en svår gränsdragning och behöver alltid hanteras och utredas med omsorg. Det som inte är kränkande särbehandling i juridisk mening kan ändå vara olämpligt och problematiskt och bör hanteras tidigt och med respekt. Här är exempel på sådant som vanligtvis inte räknas som kränkande särbehandling:
Arbetsgivaren har ett ansvar
Vi är varandras arbetsmiljö – alla har ansvar för hur vi bemöter varandra. Medarbetare har också ett ansvar för att rapportera brister och risker i arbetsmiljön. Arbetsgivaren ansvarar dock för att förebygga, uppmärksamma och agera vid kränkande särbehandling. Arbetsgivaren ska:
- Vara tydlig med att kränkande särbehandling inte är accepterat, exempelvis i en arbetsmiljöpolicy.
- Förebygga att kränkande särbehandling uppstår.
- Se till att chefer och arbetsledare har rätt kunskap om hur man arbetar förebyggande.
- Ha rutiner för hantering av kränkande särbehandling och se till att arbetstagarna känner till dem.
Förebygg kränkande särbehandling
Att förebygga kränkande särbehandling handlar om att skapa en arbetsmiljö där alla känner sig trygga, respekterade och inkluderade. Att någon ställs utanför arbetsplatsens gemenskap sker oftast inte över en natt – därför är det viktigt att fånga upp tidiga signaler på att något inte står rätt till. Ju tidigare samarbetsproblem och konflikter hanteras desto större är möjligheten att bryta en negativ situation.
Det förebyggande arbetsmiljöarbetet innebär att identifiera, bedöma, åtgärda och följa upp risker innan de orsakar ohälsa eller problem. Genom att regelbundet undersöka arbetsmiljön i exempelvis skyddskommitté, samverkansgrupp, medarbetarsamtal, enkäter och arbetsplatsträffar ökar möjligheten att tidigt upptäcka problem.
Ett främjande fokus
Minska risken för kränkande särbehandling genom att arbeta främjande genom:
Då blir kränkande särbehandling diskriminering
Kränkande särbehandling blir diskriminering när missgynnandet eller kränkningen har en koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna.
Diskrimineringsgrunderna är:
- Etnisk tillhörighet
- Funktionsnedsättning
- Kön
- Könsöverskridande identitet eller uttryck
- Religion eller annan trosuppfattning
- Sexuell läggning
Definitioner av olika begrepp
Vad är skillnaden mellan kränkande särbehandling, mobbning, trakasserier och sexuella trakasserier? Begreppen är snarlika och kan vara aktuella i en och samma situation. Så här kommer en enkel definition av de olika begreppen.
Tips på gruppaktiviteter
Minska risken för att kränkande särbehandling får fäste på arbetsplatsen genom att prata om det i arbetsgruppen och komma överens om schyssta beteenden.