Vi har ofta fördomar mot dem som drabbats av psykisk ohälsa. Det är en syn som styrs av vårt samhälle och den kultur vi lever i. Vad som betraktats som psykisk sjukdom har varierat genom åren.
Siffrorna ovan kommer från den statliga kampanjen Hjärnkolls opinionsundersökningar.
– Synen på psykiatri och psykisk sjukdom i allmänhet är laddad. Delvis handlar det om resursfördelning. Politiker säger att man satsar på psykisk ohälsa, men satsningarna blir mest på den somatiska vården. Det påverkar allmänhetens syn på psykisk ohälsa, säger Margareta Östman, professor vid Malmö högskola som forskat i ämnet.
De ekonomiska satsningarna från stat, myndigheter och offentlig sektor ger tydliga signaler om vad som är viktigt.
– Får man mycket resurser för en verksamhet så avspeglas det i allmänhetens attityder.
Fler söker hjälp för psykisk sjukdom
Mycket är sig likt genom tiderna när det gäller synen på psykisk sjukdom. Diagnosen psykisk sjukdom ställs fortfarande ofta utifrån hur en person beter sig, men vilket beteende som är tillåtet skiljer sig från en tid till en annan. Vad som betraktats som psykisk sjukdom beror ofta på tidsepok och kultur.
Vad som betraktats som psykisk sjukdom beror ofta på tidsepok och kultur
– Homosexualitet till exempel betecknades som en psykisk sjukdom fram till 70-talet. Det är ett exempel på hur samhället påverkar vad vi uppfattar som sjukt eller friskt, säger Cecilia Riving, historiker som skrivit en avhandling om den framväxande psykiatrin och synen på psykisk ohälsa under 1800-talet.
Undersökningar som Hjärnkolls attitydundersökning pekar på att i vår tid klassas allt mer mänskligt beteende som psykisk ohälsa. Nästan en tredjedel av dem som svarat på enkätfrågorna hävdar att stress och sorg är psykiska sjukdomar. Och den siffran har ökat sedan de gjorde en motsvarande undersökning för ett par år sedan.
– Idag är det väldigt många fler som diagnosticeras med psykisk ohälsa. Den stora skillnaden mot förr är att individen själv söker hjälp och upplever sig ha problem. På 1800-talet var det i princip alltid omgivningen som såg till att personen kom i kontakt med psykiatrin, säger Cecilia Riving.
– Vi har en minskad tolerans för avvikande beteende idag eftersom individen måste vara så högpresterande på många plan. Vi har också mindre tålamod med de svåra känslor som ingår i ett vanligt människoliv.
Vi söker enkla lösningar
Men det är inte bara fler som diagnosticeras. Vi får också allt fler psykiska sjukdomar.
– På 1800-talet fanns det ett diagnosschema med åtta olika diagnoser, under 1900-talet blev de allt fler. Diagnosmanualen man använder inom psykiatrin idag, DSM, blir bara tjockare och tjockare.
Typiskt för vår kultur är också att vi fokuserar allt mer på biologi och individer.
– Många är deprimerade och har stressymptom och då tar man den enkla lösningen och ser till biologin, trots att det kanske är saker i omgivningen eller kulturen som är problematiska, säger Cecilia Riving.
– Varför har vi ett samhälle där många mår psykiskt dåligt? Det är en grundläggande men svår fråga som vi borde ställa.
Ungdomar mer toleranta
Ungdomar har en generösare syn på psykisk ohälsa än äldre generationer, enligt Margareta Östman, vilket tyder på en förbättring av attityderna. De pratar öppet om psykiska problem och fortsätter umgås med vänner som drabbats av exempelvis ångest eller ätstörningar.
Vi styrs av otrygghet och osäkerhet inför det vi inte känner till, menar hon.
– Så länge vi inte umgås med personer som har psykisk sjukdom förändras inte våra attityder, säger Margareta Östman.
– Det handlar om rädslan för det främmande, det man inte stött på. Vi har sett från professionella grupper under utbildning att deras attityder förändras när de möter personer med psykisk sjukdom.
