Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. För arbetslivet finns riktlinjer för att förebygga och hantera psykisk ohälsa. Med rätt kunskap och insatser främjas psykiskt välbefinnande. Viktigt är även att se nyanserat på hälsa – man är inte enbart sjuk eller frisk.

Psykisk ohälsa kan betyda väldigt olika saker. Ibland används begreppet för psykiska sjukdomar och syndrom som det finns diagnos för. Exempel på det är panikångest, depression och schizofreni.

I andra sammanhang används uttrycket bredare för allmänna problem som påverkar vårt psykiska mående. Oro, nedstämdhet och sömnbesvär är några exempel.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) använder en modell med begrepp inom psykisk hälsa som de tagit fram ihop med Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Tanken är att underlätta ett gemensamt begreppsspråk. Man vill också visa hur olika begrepp, som psykiska besvär och psykiatriska tillstånd, förhåller sig till varandra.

 

Stress vanlig orsak till psykisk ohälsa

Sedan 2014 är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Hälften av alla pågående sjukskrivningar 2024 berodde på det. Mellan 2011 och 2023 mer än fördubblades sjukskrivningarna med anledning av psykisk ohälsa.

Vanligast är psykisk ohälsa som beror på stress, som akut stressyndrom, posttraumatiskt stressyndrom och utmattningssyndrom.

Annan psykisk ohälsa som kan ge sjukfrånvaro är depression, generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom, specifika fobier eller tvångssyndrom.

I många fall är symtomen ganska likartade, även om det rör sig om olika diagnoser.

Visste du att…
…mer än en fjärdedel av alla vuxna 18–25 år i EU-länderna, Island, Norge och Schweiz uppger under ett år någon form av psykisk ohälsa, enligt Världshälsoorganisationen, WHO

Arbetsrelaterad psykisk ohälsa

I arbetslivet brukar man tala om arbetsrelaterad psykisk ohälsa, som främst handlar om stressrelaterade besvär. Vi vet i dag att det finns ett vetenskapligt samband mellan arbetsmiljön, psykisk ohälsa och sjukskrivning. Men ofta spelar både arbetsliv och privatliv in. Exempelvis ökar påfrestande livshändelser risken för stressrelaterad psykisk ohälsa. Oavsett orsaker kan arbetsgivaren och företagshälsan göra stor skillnad för såväl individen som för arbetsförhållandena.

Suntarbetslivs verktyg Prehabguiden ger stöd för samtal, arbetsanpassningar och rehabilitering. Oavsett om du är chef, skyddsombud eller medarbetare ger Prehabguiden värdefull vägledning.

I avsnittet om psykisk ohälsa står bland annat hur psykisk ohälsa kan påverka någon kognitivt, socialt, psykiskt och energimässigt. Verktyget innehåller även ett självskattningstest för arbetsförmåga.

Signaler på psykisk ohälsa

Det är viktigt att uppmärksamma olika typer av signaler från medarbetare som drabbas av arbetsrelaterad psykisk ohälsa:

Tidiga signaler på ohälsa hos en eller flera medarbetare kan vara tecken på att arbetsplatsen behöver ta ett större grepp om arbetsmiljön.

Läs även: Nytt test mäter symtom på stress och utmattning

Friskfaktorer minskar psykisk ohälsa

Forskning visar att riskfaktorer i arbetslivet som kan leda till psykiska besvär är

Friskfaktorer som kan minska risken är

Krav på arbetsgivaren

Arbetsgivare har tydliga krav på sig om att arbetsplatsen inte ska orsaka psykiska problem. Stress, dåligt arbetsklimat, otydligt ledarskap och brist på återhämtning kan leda till att människor blir sjuka, precis som fysiska faktorer i arbetsmiljön. Sådana faktorer kallas för organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om OSA innebär att arbetsgivarna ska sätta mål för, ha kunskap om och hantera även OSA-frågor i sitt systematiska arbetsmiljöarbete (SAM). Suntarbetsliv har tagit fram verktyget OSA-kollen som stöd i det arbetet.

Arbetsgivaren har också ett lagstadgat ansvar att anpassa arbetet till medarbetarens förutsättningar. Tidiga anpassningar vid tecken på stressrelaterad psykisk ohälsa kan förhindra allvarligare tillstånd. Det är viktigt att värna arbetsförmågan och inte se svartvitt på hälsa, att man är enbart sjuk eller frisk.

Chefens betydande roll

Chefen och ledarskapet betyder mycket i arbetet för psykisk hälsa. Chefer behöver rätt förutsättningar och kunskap. Det bör också finnas ett öppet klimat kring psykisk ohälsa på arbetsplatsen så att medarbetare vågar berätta om psykiska besvär.

Viktigt är att chefer ges möjlighet att ta stöd av varandra för kunskap och för att kunna diskutera ärenden. Kollegiala chefsgrupper kan vara ett sådant stöd, vilket även Mynaks riktlinjer för psykisk hälsa i arbetslivet framhåller, se nedan.

Ett liknande stöd kan vara reflekterande samtal i grupp där cheferna får fokusera på det egna måendet.

Läs mer:
Trygga chefer stöttar mer vid psykisk ohälsa
Så kan chefen stötta vid psykisk ohälsa
Tidiga tecken på ohälsa – ha ett omtankesamtal
Psykisk hälsa – så kan chefer stötta varandra
Lyckat chefsstöd: ”Kräver att man kan blotta sig”
Arbetsanpassning: Tänk så här vid psykisk ohälsa

Riktlinjer för psykisk hälsa på jobbet

Använd aktuell kunskap och forskningsbaserade och kvalitetssäkrade metoder för att främja psykisk hälsa på jobbet.

2024 publicerade Mynak (Myndigheten för arbetsmiljökunskap) en uppdaterad version av tio år gamla riktlinjer för psykisk hälsa på arbetsplatsen. Riktlinjerna innehåller stöd för hur det går att förebygga och hantera psykisk ohälsa i arbetslivet på såväl organisations- som medarbetarnivå. I många avsnitt hänvisar riktlinjerna till stöd hos Suntarbetsliv, Prevent och Arbetsmiljöverket.

Nytt som lyfts fram för organisationsnivån:

Chefer, hr, skyddsombud, samverkansgrupper och andra kan ha nytta av riktlinjerna, som är framtagna främst för företagshälsan.