När de anställda i Malung-Sälens kommun fick göra ett stresstest blev det lättare att se var arbetsmiljön behövde förbättras. Att jobba med den psykosociala miljön för att medarbetarna ska må bra är nu lika självklart för kommunen som att ge råd om kost och motion.
Malung-Sälens kommun i Dalarna ville skapa sig en tydligare bild av personalens arbetsmiljö. Som verktyg valde man företaget Metodicums stressenkät Det nya arbetslivet. Hösten 2012 skickades enkäten ut till kommunens anställda. 600 av de 900 medarbetarna tog sig tid att svara på de 120 frågorna.
– Resultaten skilde sig mycket mellan avdelningarna. Vi kunde till exempel se en ganska tydlig oro hos personalen i verksamheter som nyligen organiserats om eller stod inför en omorganisation, säger Ewa Wik, personalutvecklare i Malung-Sälens kommun.
– Men vi upptäckte också att höga krav på arbetet inte alltid upplevs som stressande. Vissa tycker att det kan vara motiverande att det ställs höga krav på deras arbetsprestationer. Och det är ju positivt.
Vissa tycker att det kan vara motiverande att det ställs höga krav på deras arbetsprestationer
De många enkätsvaren gav kommunen en uppfattning om hur vanligt det är att medarbetare känner sig stressade på jobbet. Nästa steg var att försöka komma åt orsakerna till stressen med hjälp av det systematiska arbetsmiljöarbetet. I det kommunala hälsoarbetet lade man om kursen och satsar numera på både fysisk och psykisk hälsa.
– Vi kunde se att många rör på sig kontinuerligt och mår ganska bra fysiskt. Däremot upplever man att den psykosociala hälsan är lite sämre. Så nu har vi börjat bjuda in föreläsare som pratar om hur vi påverkar varandra i den dagliga kontakten med våra medmänniskor, säger Ewa Wik.
Grönt, gult eller rött
Medarbetarna i kommunen kunde välja att fylla i enkäten i elektronisk form på datorn eller i pappersformat. De anonyma svaren skickades sedan till Metodicum, som jämförde varje svar med medelvärdet för den arbetande befolkningen i Sverige och gav det en färgkod. Grönt för bättre än genomsnittet i landet, gult för likvärdigt och rött för sämre än snittet. Därefter fick Ewa Wik och hennes kollega Johan Björsson hjälp av Metodicum att analysera resultatet.
– Vi var ute på de olika enheterna och pratade med medarbetarna om resultatet. En del gånger hade vi djupgående analys av varenda punkt i enkäten, och i vissa verksamheter tog vi upp de områden som kunde förbättras, säger Ewa Wik.
– Sedan gällde det för medarbetarna och deras närmaste chef att sätta igång ett arbete för att förbättra resultatet, bibehålla ett redan gott resultat, eller kanske helt enkelt analysera varför utfallet blev som det blev.
Att göra ett stresstest i en kommun är ett omfattande projekt. I Malung-Sälen arbetar runt 10 procent av de 10 000 invånarna i kommunala verksamheter. Med så många anställda i en rad yrkesgrupper uppstår olika typer av arbetsmiljöproblem.
– Vi har fått svar från alla våra verksamheter. Skola, vård och omsorg, tekniska förvaltningar, miljökontoret, byggnadskontoret och administrativa avdelningar, säger Ewa Wik.
– Arbetsmiljöområden som man fokuserar på är till exempel tillhörighet och att man inte ska känna sig utbytbar på sin arbetsplats, och glädje och lust att gå till jobbet. På vissa avdelningar har medarbetare upplevt fysiska symtom som har berott på stress, som värk i axlar eller ont i magen. Då har man fått jobba med det.
Samtal och delaktighet leder framåt
Ewa Wik berättar att resultatet från stressenkäten fungerar som ett kvitto på hur arbetsmiljön i kommunen ser ut. Att enkäten har en vetenskaplig grund gör att alla ser tydligare vad som behöver förbättras. Det blir också lättare att prata om problem i arbetsmiljön när man har kvittot i sin hand.
– Vi har valt att använda enkäten som verktyg just för att kunna ha den här öppenheten när man pratar om hur man mår, säger hon, och fortsätter:
– Många chefer tycker att det är skönt att luta sig mot ett enkätresultat när man jobbar med problematik i arbetsmiljön. De anonyma svaren gör det möjligt att diskutera enskilda personers bekymmer i grupp utan att det blir personligt.
Den grundliga undersökningen av arbetsmiljön i Malung-Sälens kommun har också haft betydelse för personalkontorets kontakt med övriga avdelningar.
– Arbetsmiljöfrågan har fått en annan legitimitet än tidigare. Det är lättare för oss att besöka en avdelning när vi kan säga att vi har tittat på deras resultat från enkäten och vet vad de jobbar med att förbättra, säger Ewa Wik.
– Det går inte att jobba med systematiskt arbetsmiljöarbete från kontoret. Man måste ut på avdelningarna och man måste få medarbetarna delaktiga. Det är då det blir förändringar till det bättre.
Fotnot:
I december 2014 skickade Malung-Sälens kommun ut en uppföljande enkät till de anställda. Vissa av de 120 frågorna var utbytta för att bättre passa kommunens verksamheter. Ewa Wik och hennes kollega Johan Björsson har i dagarna börjat analysera de färgkodade svaren. Om de förra gången fick ett kvitto på hur det stod till med den psykosociala arbetsmiljön, så får de den här gången ett kvitto på hur de har lyckats att förbättra den.
Stressenkäten Det nya arbetslivet
Tre frågor till Jonas Gustafsson, ansvarig för medarbetarenkäter, frågeformulär och ekonomi på Metodicum.
Hur fungerar enkäten?
– Enkäten är uppdelad på ungefär 120 frågor och baserar sig på forskning från Stressforskningsinstitutet som Gabriel Oxenstierna var huvudansvarig för. Frågorna ger svar på om det finns ohälsa i en organisation, som stress, kognitiva problem och depression. Resultatet jämförs med referensdata från 9 000 personer som motsvarar den arbetande befolkningen.
Hur många har använt enkäten?
– 5 000 personer, ungefär.
Vilken respons har ni fått?
– Responsen har varit positiv. Syftet är att medarbetare, ledning och företaget ska kunna lösa sin problematik med hjälp av de enkätsvar man får. De som har använt enkäten är positiva till att den faktiskt tar tag i det psykosociala området. Arbetet med resultatet sker i mindre grupper, där ledare och medarbetare tillsammans löser eventuella problem.
Fotnot:
Företaget Metodicum arbetar med enkätundersökningar, utbildningar och konferenser inom arbetsmiljö- och hälsoområdet.
Läs också:
Suntarbetslivs artikel Verktyg mot vår tids folksjukdom om stressenkäten Det nya arbetslivet och forskningen den bygger på.