Många som drabbas av hot och våld i kommuner och landsting missar ersättning från den arbetsskadeförsäkring som de har via sitt kollektivavtal. Även om man inte sjukskriver sig kan man få ersättning för sveda och värk. Men det vet inte alla. Arbetsgivare och fack måste uppmana de drabbade att anmäla sin skada till AFA Försäkring.
Detta var ett viktigt budskap på ett seminarium om hot och våld på jobbet och ersättningen från avtalsförsäkringarna, som AFA Försäkring arrangerade den 31 januari 2012.
En allt större andel av allvarliga skador på jobbet har med hot och våld att göra. För fyrtio år sen var det bara 3–4 procent. Andelen fördubblades till 6–8 procent på 90-talet. Och sen fördubblades det igen till 10–13 procent det senaste årtiondet. Bland kvinnor är andelen tre gånger större än bland männen: 20 procent för kvinnorna, jämfört med 7 procent bland männen.
– En förklaring till ökningen är att sådant som maskinskador och fallskador har minskat, sade Michel Normark, chef för avdelningen Analys och försäkringsvillkor på AFA.
Men arbetslivet är också mer utsatt för risker för hot och våld jämfört med tidigare. I vården arbetar man exempelvis med mer öppna former och det har blivit allt vanligare med hot och våld från patienter och omsorgstagare.
Kvinnor och män drabbas inom olika yrken
Fördelningen av skadade på olika branscher och yrkesgrupper ser lite olika ut bland kvinnor och män, konstaterade Michel Normark. De mest drabbade grupperna bland kvinnor är anställda inom vård och omsorg, och försäljare inom detaljhandel som utsätts för rån. Tillsammans utgör de två grupperna mer än hälften av alla kvinnor. Återstående är fördelade på socialsekreterare, lärare, ambulansförare, banktjänstemän, väktare, kvinnliga poliser – och en stor grupp ”övriga”.
Bland männen kommer handelsanställda först, följda av de jämnstora grupperna yrkesförare, väktare och polismän. Banktjänstemännen är en större grupp än män anställda inom vård och omsorg.
– Socialsekreterarna är utsatta för hot och våld i samband med negativa beslut, sade Michel Normark.
– Manliga socialsekreterare är överrepresenterade, vilket kan bero på att de ofta får ta de krångligare fallen.
Underrapportering från skolans värld
Jämfört med för 10–15 år sedan är lärarna en ny stor grupp.
– Det har blivit mer våld i skolan, sade Michel Normark.
Anders Eklund är ombudsman på Lärarförbundet och ansvarar för arbetsskadefrågor och han menade att mycket talar för att det finns en underrapportering av hot- och våldskador från skolans värld:
– Jag hör ofta att man nonchalerar händelserna, bara för att det är barn och ungdomar som står för hoten och våldet, sade han.
– Det gäller inte minst de medicinska experter som bedömer skador och samband för AFA Försäkring. De skulle behöva veta mer om hur det ser ut i skolan.
Redan att gå in för att sära på ursinniga åttaåringar som befinner sig i slagsmål kan vara förenat med fara. Och det finns mycket kraft hos vanliga tonåringar på högstadiet och gymnasiet, liksom hos elever i olika åldrar i särskolan och på skoldaghem. ”Ni anar inte hur kraftfulla sparkar och slag kan vara”.
Anders Eklund trodde också att det finns en underrapportering från skolan, som hänger ihop med att det vanligaste sättet för arbetsgivare att reagera är att uppmana de drabbade att gå hem med full lön. Många tycker att de därmed blivit kompenserade. De kan till och med tro att detta är en effekt av försäkringen.
Vi vill uppmana alla att göra en arbetsskadeanmälan om de blivit utsatta för hot och våld
– Kom också ihåg att många reagerar med skam i stället för med ilska när de blir utsatta för hot och våld, sade Anders Eklund.
– Vi vill uppmana alla att göra en arbetsskadeanmälan till oss på AFA Försäkring om de blivit utsatta för hot och våld, för effekter kan komma efteråt och det kan ge rätt till ersättning, även om de inte har varit sjukskrivna, sade Michel Normark.
Handledare fick ersättning
Som exempel på hur det kan se ut med skador och ersättning berättade Peter Eriksson, chef för den avdelning på AFA som handlägger flest hot- och våldskador, om följande fall:
En 45-årig handledare på ett gruppboende för psykiskt handikappade gav en tillsägelse till en vårdtagare (180 cm, 130 kg), som då slog till henne två gånger med knuten näve. Hon slog huvudet i väggen, svimmade och ramlade ihop på golvet. Hon fick hjärnskakning och var sjukskriven i tre månader för nackbesvär. På nätterna drömde hon mardrömmar, då hon återupplevde misshandeln. När vårdtagaren som överföll henne besöker hennes arbetsplats får hon känslor av ångest och panik.
Efter två år har hon fortfarande återkommande besvär, med smärta och stelhet i nacken, huvudvärk och yrsel. Det har varit en psykiskt påfrestande process, men nu känner hon att hon mår bra psykiskt.
Den ersättning handledaren fick specificerades som: 7 500 kronor för sveda och värk, 2 006 kronor för merkostnader, 9 123 kronor i inkomstförlust och 36 000 kronor för medicinsk invaliditet. Summa: 54 629 kronor.
En del kanske kan tycka att ersättningen är snålt tilltagen. Men man ska komma ihåg att avtalsförsäkringarna bara är komplement till socialförsäkringar. De följer praxis i svensk skadeståndsrätt, alltså de skadestånd som domstolarna dömer ut.
De drabbade kan också söka pengar från Brottsoffermyndigheten, för ”kränkning”.
Fyra typer av ersättning
Det finns fyra typer av ersättning som en drabbad kan få från Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för kommuner och landsting:
- Sveda och värk
- Inkomstförlust
- Merkostnader – exempelvis för resor till läkare eller sjukgymnast
- Medicinsk invaliditet – bestående men.
För sveda och värk får den drabbade ersättning för fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur. Det är ett skattefritt engångsbelopp, som bygger på standardbelopp vid ersättning för trafikskador. Handläggarna på AFA Försäkring tittar på skadans art och omfattning och tiden för behandling och läkning. Grundkravet för arbetsskada är att man ska ha varit sjukskriven i minst 31 dagar. Men just vid den här typen av arbetsskada är den bästa rehabiliteringen ofta att gå tillbaka till arbete. Den drabbade kan ändå få ersättning, om han eller hon fortfarande har besvär efter 30 dagar.
För inkomstförlust i samband med sjukskrivning krävs att den drabbade har varit sjukskriven i minst 8 dagar.
Vid medicinsk invaliditet prövar handläggarna först efter mellan ett och halvt och två år efter skadan om den anställda fått bestående skador, ”lyte och men”. Man utgår oftast från intyg och journaler från behandlande läkare och psykologer och tar hjälp av medicinska rådgivare.
Minskning av allvarligare fall
På senare år kan det se ut om som andelen hot- och våldskador som klassas som allvarliga har minskat, eftersom tiderna för sjukskrivning och behandling har blivit kortare:
- 2008 var 40 procent av de fall som fick ersättning klassade som allvarligare.
- 2010 var det, enligt preliminära bedömningar i januari 2012, bara 30 procent.
Michel Normark konstaterade att det finns flera tänkbara skäl till minskningen. Den mest optimistiska förklaringen är att man ute på arbetsplatserna har fått bättre kunskaper om skador i samband med hot och våld och därför blivit bättre både på att förebygga och åtgärda skador.
En annan möjlig förklaring är att minskningen hänger ihop med de nya sjukskrivningsreglerna som regering och riksdag införde 2008 och som allmänt har lett till färre långa sjukskrivningar.